Jullängtan

Felizia vill att det ska vara jul NU. Hon har tjatat ett tag och säger ofta att hon inte ska vara rädd för tomten i år (hon har varit det varje år hittills), i hopp om att han då ska komma med ett Pippihus till henne. Det är nämligen det enda hon önskar sig. Vem som än frågar får samma svar. Hon är dessutom stensäker på att hon ska få det. "... lika som Pippihuset jag ska få" försökte hon förklara ett klipp på YouTube igår, t.ex. Vi får väl se vad tomten kan göra... :-)

En gran vill hon ha också. Själv känner jag inte ett måste med gran i år. Dels för att det känns som något man ska "tränga in" i vardagsrummet (har tillräckligt med grejer som det är där just nu ändå) och dels för att vi har en liten monsterskrutta som sliter i allt hon kommer åt. Skulle ju inte förvåna mig om hon sliter tag i en gren och ska ställa sig upp där också. Är nämligen det som är grejen just nu, att ställa sig upp mit allt och lite till. Och tålamod har hon också (för det mesta i alla fall) så det spelar liksom ingen roll hur omöjligt det verkar, hon ger sig inte i första taget. Det resulterar ibland i att hon ramlar och slår sig. Inte mycket och vet egentligen inte hon blir mest ledsen för att det gjorde lite ont eller mest arg för att hon inte lyckades. :-)

Återstår att se om någon kan trolla fram en gran till i morgon... :-)



Sjukstatusen på Jazmine är: vattkopporna (som det nog var ändå) håller på att torka ut (inga nya sen i tisdags) men febern (som kom igår kväll) håller i sig, dessvärre.
Blev inte mycket sömn natten som var men hon har ändå varit ganska så pigg under dagen, speciellt med tanke på att tempen legat konstant på 38,1-38,7 (trots alvedon), med undantag för mitt på dagen då den låg på drygt 37. Mat och mellanmål har också gått i mer eller mindre som vanligt.
Får se hur denna natt blir... Nu ligger hon och Robert och sover i alla fall.

I morgon blir det sista julshoppingsrycket så hoppas att hon är piggare då än vad hon är på den här bilden

Idag var det dags för utvecklingssamtal för Felizia. Eftersom Robert jobbade fick båda barnen följa med. Felizia var inne på avdelningen och Jazmine var med mig, såklart. De hade bara gott att säga om vår duktiga stora tjej! Är ju bra att hon är som ett ljus där i alla fall :-) Hon skulle behöva bli lite mer "framåt" i vissa situationer bara men det har blivit mycket bättre, enligt personalen. Men senast igår hade hon ramlat ute och slagit hakan ganska rejält i isen (hon fick ett ganska stort sår som lär ha blödit en del) men hon hade varken blivit ledsen eller sagt till någon vuxen... Det måste ju ha gjort jätteont! Hade hon däremot gjort samma sak när jag eller Robert var med så hade hon med stor säkerhet börjat storgråta (med all rätt). Hon har alltid varit så här på förskolan (både på förra och den här), vilket jag tycker är jobbigt. Vill ju att hon ska kunna visa känslor, även när hon blir ledsen, och gå till en vuxen, vad det än är!
Hoppas det släpper snart...

Felizia är ju sååå glad över den snö som har kommit och vill gärna vara kvar ute och leka när vi kommer hem fårn förskolan, affären eller var vi nu har varit. I måndags passade vi på och gjorde två snögubbar, den ena fick russinögon och morotsnäsa. Idag när vi kom från förskolan så upptäckte Felizia att ögonen (russinen) på snögubben var borta och var så puttig över att någon hade förstört hennes snögubbe. Jag sa att det nog var fåglarna som hade ätit upp dem, vilket hon verkade tycka var okej :-)
De säger ju att snön ska töa bort under morgondagen. Hoppas lite ligger kvar i alla fall, annars vet jag en 4-åring som blir rejält ledsen...