I samband med att Jazmine fick en ny säng, och vi kan ligga bredvid henne när hon somnar, så tog vi bort napparna. Funderade på att göra det till jullovet (skulle ju vara passande till en lite längre ledighet, utifall sömnen skulle bli lidande) men då satte ju all sjukstuga lite käppar i hjulet.
Nu sammanföll sängköpet med mitt sportlov, och visserligen med lite sjukstuga, men fick gå bra ändå, så passade på.
Hur har det gått då? Jo ganska så bra faktiskt. Visst var det lite tandagnisslan i början, men kändes nästan mer som en protest mot att hon var tvungen att ligga ner och sova än att hon inte fick någon napp. Och är man bara konsekvent och står ut med lite "skrik" och gnäll så går den perioden över ganska så snabbt :)
Hon har ju aldrig haft napp på förskolan (nej, inte heller på vilan) och det har gått kanon, så helt ovan att somna utan har hon inte varit.
Ett par gånger under första veckan kunde hon mumla "nappen, kanske...kanske nappen" lite halvt i sömnen, men sen glömde hon nog bort det, i alla fall vid insomningen. Hon kan skoja om att använda napp i bland men utan att bli ledsen eller arg för att hon inte har någon.
Känns såååå skönt att ha detta avklarat redan nu! Ju äldre barnet blir desto mer fäst vid nappen hinner ju han/hon bli, och humöret blir ju inte mer tipp-topp heller med trotsålder och allt annat ;)
Felizia var inte riktigt lika "nappig" som Jazmine har varit så hennes nappar tog vi bort innan hon började förskolan och det var inga som helst problem. Lika lätt var det att sluta med välling och flaska - hon själv ville inte ha mer så då bytte vi först till att dricka kvällsvällingen i mugg men kort därefter ville hon inte ha alls och då fick det liksom räcka. Det var precis innan hon fyllde två år :)
Jazmine har aldrig velat dricka välling så den avvänjningen behöver vi inte tänka på - skönt det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar