fredag 26 februari 2016

Har det vänt nu?

Under lite drygt 1,5 veckas tid har vi oroat oss för Winzton och sett hur han har blivit tunnare och tunnare i och med att han knappt har ätit under så pass lång tid. Och när han väl har fått i sig något så har han hostat och kräkts upp i princip allt ... Misstänkte tidigt att det var halsen som var problemet (och inte någon form av magsjuka), vilket också blev bekräftat när Robert tog honom till läkare förra fredagen. Inga bakterier, men svullna halsmandlar, vilket ju gjorde att det blev trångt i halsen.
Från att ha varit väldigt trött och knappt velat äta alls i lördags så var det ju lite bättre i söndags men mycket sämre igen i måndags. Så har det fortsatt (som måndagen). Febern försvann i onsdags men eftersom han knappt har fått i sig någon näring under ganska så lång tid så har han blivit allt slöare och mest bara "varit" ... har helst velat ligga i famnen även när han har varit vaken. Vi har verkligen saknat vår goa buskille under den här tiden, men nu verkar han vara på väg tillbaka, om än något (läs: ganska mycket) lättare och tunnare.
Idag har han fått i sig såväl frukost som mellanmål, lunch, middag och kvällsgröt! Om än i betydligt mindre mängder än vanligt, men skönt att han har fått behålla allt! Nu hoppas vi på att slippa bakslag.
Har varit nära på att ringa 1177 några gånger, mest för att få råd kring hur vi kan få i honom något annat än vatten (har bl.a. provat med saft, nyponsoppa och välling, men allt har ratats big time av vår lilla kille), och kanske för att få komma in och ta prover för att utesluta något annat än bara virus ... , men med i princip enbart tråkiga erfarenheter när man ringt dit angående barnen så har jag avvaktat. Känner liksom att jag kan vara utan "små barn har feber", "små barn är sjuka", "det är sannolikt bara virus", "dricker han vatten? Ja men då så", "Kissar han? Ja men då så", osv. Måste man liksom bli klassad som IQ-befriad bara för att man är lite orolig/fundersam kring sitt barn, det bästa man har??!! Så nej, har alltså inte ringt dit. Men nu verkar det ju, förhoppningsvis, inte ha gjort något, som tur är.
 
Lättviktare (mer än vanligt), men piggare :)
 
Winzton har tid för 1-årskontroll på tisdag. Nästan så det känns lite pinsamt att "skicka dit" honom så smal som han har blivit. Nu finns det ju en väldigt rimlig förklaring till viktnedgången, men han hade ju tappat ganska mycket (sett till kurvan) mellan 8 mån och 9,5 mån för att sedan ha "hoppat tillbaka" till sin kurva vid 10 mån-kontrollen, och nu tappat igen (ganska mycket antar jag också), så är det som känns tråkigt. Men men, bara att börja göda honom nu igen, så mycket som hans kropp tillåter (dvs i lagom takt) :)
 
I morgon åker jag och tjejerna på en liten tjejhelg tillsammans med mamma/mormor. Vi ska till Gävle för att titta på Melodifestivalen och sova kvar på hotell. Ska bli trevligt!
 
Go'natt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar