I onsdags var det äntligen dags för mamma att få uppleva en av de julklappar hon fick förra året - biljett till U2s ena konsert i Globen. Självklart hade jag köpt en biljett till mig själv också, så lämnade man och alla barnen hemma och tog tåget till Stockholm på eftermiddagen.
Efter att ha ätit middag vid Globen så var det dags att ställa sig i kö. Men gick snabbt och smidigt, synd att det var alldeles för många som hade svårt att komma i tid, vilket gjorde att konsertstarten blev över en timme försenad ...
Hade köpt sittplatsbiljetter (orka stå liksom, man är ju ingen ungdom längre, haha), men trots att jag loggade in precis när biljetterna släpptes så hann de bättre, biljetterna ta slut, så fick köpa på sektionen högt upp. Men sett till hur scenen var uppbyggd så blev det faktiskt bra ändå - tur man kan zooma på kameran :)
En dryg timme för sent så äntrade de alltså scenen, och rev av hit efter hit.
De hade riktigt bra effekter på storbildsskärmen (Måns Zelmerlöw - släng dig i väggen ;) ).
Här nedan är en tecknad Bono i tonåren som sitter på sitt rum och funderar över sin musikaliska bana efter sin mammas död
Han växer upp, och vi vet ju alla hur det gick med musikkarriären :)
Mamman, Iris, har även fått en egen låt - Iris (Hold Me Close)
Fler snygga och välgjorda effekter
Det var inte bara en "vanlig" spelning, utan många budskap som levererades också, alla i samma riktning - vi har bara en jord och vi lever här tillsammans! Väldigt passande med tanke på vad som "händer" i Europa (bl.a.) just nu. #refugeeswelcome
En tjej från Tjeckien måste ha varit kvällens lyckligaste - Bono tog upp henne på scenen och hon fick krama honom, dansa med honom och även låna en mobil för att filma bandet och publiken. Behöver jag skriva att hon sken som en sol?! ;)
Det var förövrigt väldigt internationellt på konserten - spanjorer, italienare, fransmän, ryssar, danskar, norrmän, finländare, bl.a. fanns i publiken.
Jag tycker U2 är helt okej att lyssna på, men är inget stort fan så har inte helkoll på alla deras låtar utan enbart på de lite äldre mer kända "klassikerna". Hängde därför inte med helt i texterna till en början, men mot slutet kom mina favoriter - bl.a. dessa:
Pride (In the Name of Love)
With or Without You
One
Så var en magisk konsert till slut till ända. Det jag, framför allt, tar med mig därifrån är känslan - de levererade som sagt inte bara en spelning låt efter låt, utan det var så mycket mer, så många bra och goda budskap, som verkligen behövs i dessa främlingsfientliga tider - TACK U2! #u2ietour
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar