Sett till det som hände i Paris i fredags så är ju det jag ska skriva om som en droppe i havet, om ens det, men hur hemskt det än är/var så skildrar jag ju mest vår verklighet och vardag här hemma, så också i det här inlägget. #prayforparis #prayfortheworld #peaceplease
Oturveckan tillhör Felizia (eller ja, på sätt och vis Jazmine och Winzton också eftersom de har varit sjuka hela veckan) - hon har råkat ut för något/gjort illa sig i princip varje dag, stackarn :'(
I måndags tror jag inte att det var något speciellt som hände. I tisdags var de på en liten utflykt till skogen med klassen. Där hade Felizia snubblat till över en stock och slagit i smalbenet och knät, med sår, blåmärken och svullnad som följd. I onsdags halkade hon omkull med cykeln på väg till skolan plus att hon, enligt henne själv, stukade till foten under dagen. I torsdags var det en ny liten vurpa med cykeln, men den här gången innan hon ens hann cykla i väg (fråga inte hur det gick till men hon välte tydligen med cykeln när hon skulle börja trampa). Och slutligen fredagen, den 13:e dessutom - blev uppringd av skolpersonalen strax efter lunch - Felizia har fått en dörr i ansiktet och fått ett litet jack i ögonbrynet :( Mer om vad jag tycker om personalen och deras agerande i ett senare inlägg (hade tänkt få färdigt det här, plus det inlägget tidigare idag, men en sjuk och gnällig (med all rätt) Winzton har liksom kommit i vägen). Inte helt nöjd som ni kanske kan utläsa av det ...
Vår lilla otursfågel
Nu hoppas vi att kommande vecka blir lugnare på "göra-illa-sig-fronten".
Btw så mår Felizia bra och har inte haft ont (vad hon har sagt i alla fall) efter smällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar